Maaryjanee

Jag kan säga så mycket som att jag aldrig skulle låta något/någon förhindra mig att träffa min son,  spelar ingen roll vad som än händer jag vill alltid ha min son. Har alltid varit kapabel till att ta min son i svåra situationer också för den delen. Tex som när jag först miste min syster, jag hade min son då? lämna inte ens bort han? en månad efter mister jag min pappa som stog mig hemskt jävla nära hjärtat o även fast jag hade varit vaken hela natten, gråtit hela natten så tog jag min son på morgonen. Samma sak på deras begravningar, fixa barnvakt under tiden jag va i kyrkan men så fort jag kom hem bad ja personen komma och lämna min son. Så de spelar fan ingen roll va som händer, o hur stort eller vad de nu är för kärleken till sitt barn över vinner allt enligt mig!