På riktigt nu asså, vad är det för fucking fel på vissa människor.. Okej att ingen e perfekt men äligt det här är katastrof. Kan ju börja med å säga att det här bråket på min blogg är bara en en liten tjej som inte verkar har något vettigare för sig än att sitta o dryga på någon annans blogg, har kollt hennes ip. tydligen ganska känd för att va stor i käften när hon kommenterar anndras bloggar, det roliga i dehär e ju att den här lilla, lilla flickan inte ens kan gå ut med sitt fullständiga namn. Jag ber tom. henneatt kontakta mig privat på facebook men inte ens det kan den här lilla flickan.

Det som verkligen får mig irriterad fast ändå full i skratt är att, när hon sitter o skriver sina patetiska kommentarer, men har inte ens en jävla aning om vad hon snackar om tydligen.

Yya, de ja ville säga är att om man nu ska sitta o va stor i käften o prata om saker man inte har en aning om så kanske man iaf kan stå för vem man är oxå men aa så e de om man e en rädd liten, lite flicka =)

för övrig så skulle det inte heller förvåna mig om det är robins ex själv som sitter o snackar om sig själv som en tredje person men såatte de e ju en annan story ;)

Förstår mig absolut inte på föräldrer som kan skita i sitt barn pga att man är osams med den andra föräldern. Fan skaffar man barn så tar man väl hand om de oavsett vad de än är? En bra förälder låter ingen/inget i världen förhindra att träffa sitt barn?


Jag kan säga så mycket som att jag aldrig skulle låta något/någon förhindra mig att träffa min son,  spelar ingen roll vad som än händer jag vill alltid ha min son. Har alltid varit kapabel till att ta min son i svåra situationer också för den delen. Tex som när jag först miste min syster, jag hade min son då? lämna inte ens bort han? en månad efter mister jag min pappa som stog mig hemskt jävla nära hjärtat o även fast jag hade varit vaken hela natten, gråtit hela natten så tog jag min son på morgonen. Samma sak på deras begravningar, fixa barnvakt under tiden jag va i kyrkan men så fort jag kom hem bad ja personen komma och lämna min son. Så de spelar fan ingen roll va som händer, o hur stort eller vad de nu är för kärleken till sitt barn över vinner allt enligt mig!

ALLT FÖR MIN SON!
Min son är de dyrbaraste här i världen, han är allt av de bästa och så jävla mycket mer. Min son för mig är mitt hjärta alltså min livlina. En dag som max kan jag va bort från honom, och bara på en dag så kan jag knappt släppa han ur tankarna, vad han gör, vad han äter, hur mycket han äter, om han sovit som han ska osv.

Men tex som nu när jag ligger i 39 grader feber som jag gjort i 4 dagar nu skulle de va skönt med lite hjälp, kanske en sov morgon eller aa en ledig dag där jag bara kan få ligga i sängen och vara sjuk. Hur ska jag kunna bli frisk om jag aldrig lyckas vila ut ordentliget? Och jag kan även smitta min son med den här influensan..

Men ja, får man någon hjälp? Ne.. Förstår inte att den andra närmsta anhöriga bara kan skita i allt sådär o låta de gå veckor innan personen träffar damien igen.. Undrar på riktigt om han har samma känslor som mig för damien? Usch detta gör mig så förbannad så va tvungen att skriva om det.. Förstår inte hur man kan klara sig utan sitt barn så länge! Önskar de sker en förändrig och att min son får en lika bra relation med sin pappa som med mig.

Måste tillägga att idag fick min fina sin andra tan också :D *stolt mamma*

Just nu skulle jag kunna flippa ur på riktigt. Är påväg men försöker att inte göra bort mig.
Hatar folk som snackar, hatar folk som lovar inte och inte håller de. Hatar fega jävlar som inte kan stå för det dom säger och gör! Fan kan du inte stå för din handling stäng käfften då förfan! Snacka inte skit! snacka inte om saker ni egentligen inte har en aning om! För vissa straffar gud med desamma och karma är karma alltså what goes aorund comes around BITCHES!

Säger bara.. ni snackar för snacka e de ända ni kan!

Asso snart får det fan vara nog! Får ni alla aldrig nog på att klaga och gnälla eller? Mitt liv och mina val och ni ska ge fan i det! Slutar ni inte upp snart, skiter jag fan ier, då kan ni alla dra åt helvete! För behöver inte folk vid min sida som bara klagar hela tiden! Så bara lägg ner om ni någonsin vill ha med mig att göra mer i framtiden! Ouuf ni gör mig riktigt förbannad!

Men vill säga tack till Sara, Kimberly och Vicky som står mig närmast just nu.
Glad för att ni stöttar och finns vid min sida när jag behöver er.
Evigt tacksam för allt!

Sitter och läser mina gammla inlägg fron Hösten/Vintern -09.. Blir så jävla förbannad när jag läser allt jag skrivit.. På mig själv på andra, på allt.. Blir lite hatisk där om jag ska vara riktigt ärlig. Och det är jag ju för det mesta ?

Varför är jag arg på mig själv?
Jo.. Hur i helvete kunde jag vara så dum och skriva ut allt de där?.. Joförsej va ju inte min bblogg lika stor som nu, men att jag vågade hade luft till att vräka ut mig alla de sakerna, för det första alla mina känslor! Det är det sjukaste fattar inte hur jag kunde visa mig så svag framför de som faktist läste min blogg! Pinsamt och sen så kunde jag faktist bete mig riktigt elakt mot främande persnoner, och hänga ut dem på bloggen.

Varför jag är arg på andra?
Att de som just då stod mig närmast vägrade att inse att jag mådde piss!, Det måste nog vara det versta av allt. Det va ingen som ens fråga hur jag mådde, och ändå är det så solklart ner skrivet i ord hur jag mådde. Den ända som verkligen fans där på riktigt va Kimberly och det är jag evigt tacksam för! Hon är värd min Kärlek och Respekt livet ut.

Men jag mår bra idag och det är huvudsaken :)
Nu lär många dö som aldrig sätt mig under året 2007-2008.. Min vikt har verkligen förändrats och jag tänkte verkligen på det när jag titta på gammla bilder och är fan tvungen at lägga ut det här på bloggen! Vissa som har varit med dessa 4-3 år tror nog att jag har bantat, MEN JAG HAR ALDRIG BANTAT I HELA MITT LIV! Men nu senaste halv året gick jag ner 12 kg bara så där.. Det va ju när min mamma låg inne på sjukhuset, sen gick jag bara neråt och neråt. Men har ni en bild som chockar till och med mig!

Jag vill bara berätta för de personer som tror att mitt liv är "ruttet". Jag har enligt mig de bästa måendet man kan ha. Jag har exakt ALLT jag behöver, och ni kan få veta vad det är bara ni inte blir anensjuka ;)

* Jag har min fina Spike (min pitbull)
* Jag har en underbar pojkvän!
* Jag har 2 familjer som stöttar och finns alltid, i rätt läge.
* Jag har mina syskons barn, de vackrast ungarna i världen.
* Jag har pengar, och det är en summa som jag trivs jävligt bra med!
* Jag har underbara vänner!
* Jag har 2 hem och båda är jävligt fina!
* Och jag är så fucking stålt över att jag har bott där jag bott.

Och för de sista, Jag älskar min foster mamma, det e min biologiska syster sarah.

Så snälla, va ska ni klaga på? Ni nog önskar ni hade det som jag va? Eller ska ni fortsätta snacka om att jag bor i fosterfamilj sne ja va liiiten, "ööh barn hem" lyckat va? AA!! JÄVLIGT LYCKAT! För min bakrund är min stolthet, och de platser jag har hamnat på har varit bra, så vem fan har mer tur en mig??. JAG ÄLSKAR MITT LIV, så om ni inte diggar de, sluta läs om det. PUSS!